Ja, vad ska man säga. Jag har aldrig i mitt liv spottat ut mat ur munnen innan, detta var första gången.

Men vi börjar från början. Vi fick ett bra första intryck av herrgården även om den säkert gjorde sig bättre i sin sommarskrud än all snö överallt.

Vi fick vårt rum och det var underbart fint med en stor himmelsäng (som jag alltid velat ha, fråga bara min mamma!), fint badrum med jacuzzi och utsikt över gården.

I sängen, man måste ju provligga! Kristallkronan var så himla fin och när vi låg i sängen så bestämde vi oss att sommarens projekt blir att bygga en himmelsäng och köpa en kristallkrona till sovrummet. Bling away!:)

Väggen mellan hall och badrummet, fint med fönstret!

och den vackra kristallkronan som jag mer än gärna hade tagit med hem!

Iaf, det som väntade på rummet var detta:

Där var nog den första lilla besvikelsen, det stod att vi skulle få frukt och choklad. Detta var det ynkligaste lilla fatet med frukt och choklad jag nånsin sett. Dock var champagnen god och det avnjöt vi tillsammans i jacuzzin. Vilket gjorde gott för mitt onda ryggskott. Vi kommer även att ha ett badkar i nästa hem vi ska bo i.

Nästa besvikelse kom redan halv fyra på eftermiddagen. Mellan 15 och 17 skulle det serveras en tebuffe i salongen i huvudhuset på andra våningen. Vi begav oss dit i bra tid tyckte vi, hungriga. Först, det var svårt att hitta plats, det fanns tomma bord, men de var inte avdukade så vi visste inte om det var upptagna eller inte. Efter att ha velat en stund utan en servitris i närheten tog vi ett bord som vi trodde var ledigt. Vilket det visade sig vara, så det var ju bra. Sen skulle vi plocka på oss te och godsaker. Nähe, nästa allt slut. Inget tevatten, sconsen slut, ett par torra bitar trekantssmörgåsar som såg ledsna ut, kvar och croissanter.  Så det blir ett gäng croissanter med tillbehör. Där var det svårt med, det fanns ca 6 olika sorters sylt, men ingen var märkt så det var lite spejsat att välja, men jag lyckades välja rätt iaf. Björnbär, slurp! När vi var uppe och skulle hämta andra gången hade fortfarande ingen fyllt på maten, det ekade tomt! Jag tog nån croassant till och återvände till bordet, besviken. Så ska det väll inte vara på en tebjudning? Sista gången  jag gick och fyllde på tallriken så var det dags för småkakor och tårtor. Se på fan, slut. Inget påfyllt. Vi var ändå kvar en timme och försökte sörpla te, trots de fina tesilarna som läckte ut lösteet i koppen (svårdrucket). När vi var påväg ut fyllde de på. Men tack då!

Okej, en runda till i jacuzzin, najs! Teve mittemot sängen, lyx och med en bra bild (som vi inte har hemma numera). Klockan 20.00 hade vi bokat bord i restaurangen, men man skulle befinna sig ca 30 minuter innan för att bli serverad en champangedrink. Spännande. Så jag klädde upp mig till tusen, lockade håret, fixade sminket, nya underkläder och högklackat. Martin var himla snygg i sin kavaj och vita skjorta. Min fina Martin! Något sena begav vi oss bort till huvudbyggnaden, ca 50 meter från vårt hus. Champagnedrinken var tydligen bara champagne. Men visst, det var gott det också.

Vid bordet så studerade vi vår fyr-rätters supe. Det såg lovande ut även om rätt nummer två inte riktigt passade in, kantarellsoppa mitt i vintern?
Vår servitris var lite speciell. Hon var säkert jättesnäll, men passade inte in på en fin restaurang.  Vin spilldes överallt och hon var slarvig. Maten slängdes fram, inget intresse av service.
Första rätten var pilgrimsmussla med små, små bitar av sallad på sidorna. Hade funkat om det inte vore så för att salladsbitarna var rullade i stora saltkorn, det var oätligt. Pilgrimsmusslan gick ner, men inte det andra på tallriken. Rätt nummer två var då kantarellsoppan med en liten toast på sidan med kantareller på. Här hade de helt missat att krydda soppan, smakade märkligt. Så jag tog en av kantarellerna på sidan (med skeden, för det fanns inte bestick till att ta dem med) , de åkte snabbt ut ur munnen! Smakade vatten med en konstig bismak, fy vad äckligt!! Jag puttade snabbt bort tallriken från mig, Martin gjorde detsamma, han var absolut inte nöjd heller! När vår servitris äntligen kom frågade hon om det var gott. Svarade ärligt, det var oätligt. Då kallade hon till hovmästarinnan, som var himla trevlig. De frågade om vi ville ha något annat, men vi sa att det gick bra att ta in varmrätten. De bad om ursäkt och lovade att bjuda på en avec efter maten. Ganska snålt med tanke på att två av fyra rätter smakade illa eller gick inte att äta.
Sen kom iaf varmrätten in. Varm kan jag nog inte säga. Men den gick ner, absolut inget speciellt. Hjortytterfile med potatisterrin och rödvinskokt plommon. Köttet och potatisen gick ner, men det kallande fort. Var absolut inget speciellt. Vid detta laget var vi så besvikna att vi ville mest gå tillbaka till rummet. Men efterrätten kom in, blåbärssorbe, chokladpudding och chokladfondant, fortfarande i sin tillagningsform. Jag trodde att chokladfondant skulle serveras för sig själv, inte i formen som den var i, i ugnen? Men jag kan ha fel. Den smakade… Inte äckligt, men inte gott heller. Den växte i munnen, på fel sett, det var svårt att svälja.

Nåja, när vi var klara gick vi tillbaka till vårt rum, Martin med sin avec i handen, jag ville inte ha något.
Vi kollade teve i sängen innan vi somnade båda två. Jag vaknade sen runt 1 på natten, det blåste som fan ute. Det var nån dörr som slog hela tiden, så jag hade problem att somna om. Låg nog vaken i två timmar innan jag lyckades somna om. Just de ja, det var väldigt varmt på rummet, jag brukar inte klaga på det, men nu var det alldeles för varmt.

Vi gick upp ganska tidigt i morse. Ville åka hem. Väldigt besvikna båda två. Martin betalade många tusenlappar för att vi skulle få en romantiskt helg. Det var det inte värt, inte på långa vägar.

Vi kommer aldrig åka tillbaka till Gimo Herrgård, vi kommer inte heller rekommendera stället.
Slutbetyg, jag älskade vårt rum med himmelsängen och kristallkronan. Resten var bara skit. Hur kan man få pengarna tillbaka?